Åren 1872-1890
1872 kan anses vara det år då Källvik blev en brunns- och badort, öppet för allmänheten. Detta år var det mest folk från trakten som skrev in sig, men det förekom också folk från andra trakter. I en annons införd 1872 i Westerviks Weckoblad och Östgöta Correspondenten rekommenderades en kur vid Källvik som verksam mot "reumatism, gikt, bleksot och blodbrist, magkatarr (magsyra) och allmän svaghet".
Annons i Östgöta Correspondenten 22 maj 1872
Anstalten öppnades den 15 juni.
Ur Statistiska Centralbyråns sammanställning över badanstalter 1878
Annons i Westerviks Veckoblad 29 mars 1879
Ur sammanställning norska och danska kurorter med tillägg av svenska 1884.
Gamla hotellet uppfört 1873
Gamlaa hotellet uppfördes 1873 och låg rakt ovanför hotellbryggan, i höjd med Läkarvillan. Urspungligen fanns det 33 rum, som sedan utökads till 40. Hotellet brann ner till grunden 22 mars 1945, troligen på grund av ett el-fel. Det användes de sista åren som förläggning för flyktingar från Baltikum.
Nya hotellet byggdes 1876
Det nya hotellet byggdes 1876 (ungefär där Lövvillan nu ligger). Där fanns 41 dubbelrum vilket innebar att det vid denna tid fanns 96 rum till uthyrning.
1881 köptes det nya hotellet av skräddaren Olof Frank, nyss hemkommen från Amerika. Han skulle erlägga köpeskillingen, vid tillträdet den 1 oktober 1881. Han tecknade en försäkring på fast och lös egendom till ett värde av 18500 kronor. Direkt vid ankomsten den 21 september arrangerade han dock mekanism som skulle antända hotellet medan han hade rest till Västervik den 24 september. Dock utbröt branden tidigare än han beräknat, hotellet brann ner till grunden och Frank blev direkt misstänkt. Han hann dock aldrig få något straff då han avled i fängelset den 30 januari 1882.